Mannes löfte till sin bror Erhard
klicka
på bilden för att göra den större
På bilden ovan ses familjen Eriksson i gröngräset bakom huset i Grössjön året är
ca.
1926-27.
Det är Erhard född 1894, Inga född 1898 och barnen Stina född 1920 och jag själv
född 1922.
Den 13 september 1933 hände en tragisk olycka med Erhard, han blev vådaskjuten
under älgjakten. På väg hem på en provisorisk bår tog han ett löfte av sin bror
Manne f. 1895, att ta hand om oss.
Då bodde vår mormor Lotta hos oss och Manne hade ett rum på vinden och ett år
senare tog mor hand om en fosterflicka. (Anna Stina Vestman Född 1932). Manne
höll löftet till sin bror och fortsatte att bo hos oss och de skötte jordbruket
fram tills 1964. Bättre ersättare för far kunde vi inte ha fått, lugn och snäll
men bestämd och noggrann.
Det var raka plogfåror som gällde och inga grässtrån fick sticka upp.
1964 sålde de kreaturen men bodde kvar till 1972 då det flyttade till Matfors.
Manne gick bort 81 år gammal och Inga blev 97 år och hann uppleva 5
generationer. Nu är jag 81 men minnena i Grössjön finns alltid kvar.
Klicka
på bilden för att göra den större
Manne Eriksson
En berättelse nedskriven av Eira Eriksson (Olsson) född i Grössjön 1922.
|