Tågresan från Sundsvall till Göteborg

Den 12-15 mars 1893

Ehuru det numera ej anses för lång resa att fara till Amerika är det dock ej utan att det känns lite underligt då man lämnar hemmet och de kära, låt vara endast för några månader, åtminstone tyckte jag så när jag den 12 mars 1893 lämnade Sundsvalls station och vännerna där vinkade sitt farväl samt i synnerhet dagen efter när jag måste lämna henne med det kära vännerna i Stöde. Resor är dock så vanliga att intrycken snart utjämnas.

Järnvägsresan. Med på tåget voro många som började samma färd och resan gick som vanligt med undantag att tåget försenades genom snöhinder. kl. 2.10 ankom vi till Bollnäs.

14 mars.
Lämnade Bollnäs kl. 9.45 en klar morgon genom ett landskap, som liksom Norrland i övrigt är kuperat med sjöar och åar. så småningom övergår landet till större slätter där man ser hö och halmstackar ute på fälten. De största slätterna i Västergötland blevo vi ej tillfälle att se emedan mörkret inföll redan när man lämnat Närke, och när vi på morgonen den

15 mars lämnade vi Falköping, det låg en tjock dimma över landskapet och berövade oss utsikten tills vi kom in i den steniga och ojämna delen av landskapet. Väderleken hade också under tiden undergått en betydlig förändring, efter att på morgonen ha varit 20 grader kallt i Bollnäs hade vi i Göteborg fullkomligt töväder, som snart övergick i regn så att på morgonen hade snön smält och lämnat det mesta av fälten bara med stora vattensamlingar i fördjupningarna.

Göteborg. Storstad, ja om man får döma efter mängden av efterhängsna tiggare. klockan 11.30 anlände vi till staden och möttes på perrongen av agenternas ombud, rysligt artiga och förekommande…tvärtom emot vad vi erfara senare. Vi blevo anvisade plats på ett s.k. hotell där vi fingo lämna våra saker varpå vi gingo till kontoret och köpte våra biljetter. Det nämnda hotellet var likt de s.k. bondstugorna i Sundsvall och det var så trångt p.g.a. att 14 personer bodde i ett litet rum. Vi lågo tre i den säng där jag fick min plats och jag fick anstränga mej till det yttersta för att ej falla i golvet, dock kostade det 75 öre per natt.

Läs nästa avsnitt