Vigge by ligger runt Viggesjön ca 15 km från Stöde kyrka. Byn ligger på en höjd ca 150 meter över havet, alltså 100 meter högre än t.ex. Stöde som ligger på 50 meter över havet. Att byn ligger så högt upp är inte unikt i området då det finns flera byar i närheten som ligger ännu högre.
Det som gör Vigge speciellt är att det finns fasta fornlämningar där, vilket skulle betyda att byn befolkades under århundradena efter kr.f.
Fler av byarna runt omkring Vigge befolkades så sent som under 1500 och 1600-talen vilket gör Vigge till den absolut äldsta byn i området.
Varför Vigge befolkades så tidigt kan ha berott på fleras saker, en bra tillgång på odlingsbar mark, tillgång till vilt och fisk. Men även tillgången till
järnmalms kan ha spelar en viktig roll till varför Vigge befolkades så tidigt.
Livet i Vigge var nog ganska bra för dess invånare. Det fanns bra tillgång till mat samtidigt som byn låg ganska avskilt från de andra byarna runt omkring. Man kan tex. läsa i Magnus Nordenströms bok ”Utkast till beskrifning öfwer Stöde socken”, som kom ut 1769, att de som bor i Vigge kan ”göra sig gagn af den sanskyliga bondelyckan”. Alltså hade en bonde i Vigge alla förutsättningar att kunna leva ett tryggt och behagligt liv.
Varifrån kan då namnet Vigge ha kommit? Nordenström (nämnd tidigare) hade en teori att namnet skulle ha kommit från bergskammen Wiggen strax norr om Vigge eller möjligen från den gamla vägen ”Wägheden” som gick utanför Vigge. Enligt mig så kan det lika gärna ha varit tvärt om.
En del tror att namnet kommer från ordet vik som sedan har blivit vig eller Vigge.
Men en förklaring som nämns i Lars Wilsons artikel (se källförteckning) tycker jag låter mest trolig. Den förklaringen kommer ifrån en annan by som heter Vigge och ligger i Hedemora. Denna by ligger vid en sjö som i detta fall heter Viggen.
Byn skulle med stor sannolikhet ha fått namnet från två utskjutande spetsiga uddar i sjön Viggen. Ordet vigg betyder kil och kan i vårat fall vara Näset som skiljer Palsjön från Viggesjön.
De äldsta källorna
Nordenström skriver följande i sin bok år 1769 att Vigge hade varit bebodd i flera hundra år tillbaka. Han berätta även om Palne som ägde ett jordgods norr om sjön var en av de få som överlevde digerdöden. Hans två söner skulle ha delat marken i Vigge by mellan sig. Palne var den man som gav namnet åt Palsjön, den norra delen av Viggesjön. Nordenström berättar även om ett gammalt köpebrev från 1523 som talar om att en Mäster Olof Canik sålde sin mark i Vigge till en Peder Siwersson. Olof Canik hade ägt halva byn i Vigge vilket han förmodligen hade ärvt.
Namnet eller ordet Canik kan betyda ”medlem av domkapitel” eller ”domherre” och användes inom den romersk katolska kyrkan. Detta uttryck fanns kvar även strax efter reformationen i Sverige. Ett exempel är: ”Mester Swen Canik i Scara” år 1525.
De äldsta skriftliga källorna kommer från Gustav Vasa tid, alltså 1535, och bestod av en skattelängd av en extra skatt som kungen tog in för att kunna genomföra kriget mot Lübeck. Det fanns 25 skatteskyldiga personer i Stöde varav 2 personer i Vigge. Dessa var Peder Husarm och Kjettil som fick skatta 7 respektive 10 öre i skatt.
Peder Husarm är med stor sannolikhet Peder Siewersson som köpte marken av Olof Canik. I skattelängden kan man se att Kjettil och Peder äger 21,5 mål jord vardera, dvs. halva byn var. Kjettil bodde på Näset i Vigge medan Peder bodde öster om sjön. Varför Peder bara behövde betala 7 öre i skatt kan ha berott på att hans hus kanske hade brunnit ner.
I 180 år så lever dessa två släkter på var sin sida om Vigge sjön. År 1715 så bor Jon Henriksson öster om sjön och Olof Jonsson bor på Näset.
De hade fortfarande 21,5 mål vardera i mark, alltså halva byn var. Jon Henriksson härstammar från Peder Husarm (Siewersson) som köpte halva byn av Olof Canik.
Olof Jonsson tillhörde den Kettilska familjen som brukat marken på Näset i generationer.
Olof Jonsson på Näset blev riksdagsman för bondeståndet vid 1734 och 1741 års riksdagar. I dödboken för honom år 1745 kan man läsa att han:
”War en alfwarsam husfader, som warit Landets Rikzdagzman wid 1741 års riksdag samt förr ej fuller en gång”.
Under riksdagen år 1734 så valdes han ut som representant för Västernorrlands län att tillsammans med ca 20 andra riksdagsmän träffa Fredrik I som var kung i Sverige under denna tid. Detta skedde klockan 11.30 den 24 maj 1734 i Stockholm och Kungen hade tydligen varit på väldigt gott humör enligt riksdagens talman.
Bilden borde föreställa det hus som riksdagsmannen ägde, huset är idag rivet.
Riksdagsmannen Olof Jonssons fru hette Sigrid Svensdotter och var född 1677. I dödsboken för året 1754 kan man läsa detta om henne:
"Hustru Segrid Swänsdotter i Wigge Wiströmmens moder, fuit olim artium illiciter suspecta, sed in senectute illuminata. Dödde efter långsam blodgång och magsweda."
Den latinska texten betyder följande:
”Var en gång i tiden misstänkt för olika förbjudna kunskaper, men på ålderdomen upplyst.”
Skifte och den första Kartan
År 1758-59 kom den första kartan som visade byns marker, den ritades i samband med ett storskifte eller laga skifte. Det betyder att ett hemman, dvs. en gård, delades upp i två eller flera nya delar (hemman). Och i samband med en sådan delning så kunde det ritas en karta för att fastställa alla gränser.
Som sagt så ger oss kartan från 1758-59 en detaljerad bild över vilka hemman som finns i Vigge by. Nu ser man att byn består av tre hemman där ägarna är, Christopher Persson, Jon Olofsson och Olof Olofsson Wiström. Christopher Persson verkar vara den mest förmögne av de tre, han bor på östra sidan av Viggesjön och äger ensam halva byn, dvs. 21,5 mål.
Jon Olofsson och Olof Olofsson Wiström är söner till riksdagsmannen Olof Jonsson, de delar på 21,5 mål, dvs. den andra halvan av byn.
Jon lät bygga sig ett nytt hus längst ut på Näset och hans bror Olof byggde det som idag kallas för Vidings.
Detta är huset som tidigare låg längst ut på Näset, det är idag rivet. Det kan ha byggts av Jon Olofsson.
Orsaken till att Olof lät sig bygga ett nytt hem var tvist om lövtäkt. Olof Wiströms var skeppare och medan han var ute på sjön så beklagade sig hans hustru över att hon under mannens frånvaro hindrades från att ta löv åt sina kreatur. Ta löv eller lövtäkt betyder att hugga kvistar och samla löv av asp och björk till vinterfoder åt sina boskapsdjur.
Olof Wiström köpte då några av sina syskons arvs andelar i fädernes hemmanet så att han fick ett lika stort hemman som sin bror Jonas Olofsson.
Denna bild (se nedan) föreställer den karta som ritades i samband med storskiftet.
Den är tagen ur en artikel av Lars Wilson artikel som handlar om byn Vigge (se källförteckning).
Kartan är ett historiskt kartöverlägg som visar bebyggelsens läge och markanvändning vid mitten av 1700-talet. Byn består av två hemman, ett beläget vid Näset och det andra i anslutning till det område som kallas Kurbits. Av kartöverlägget kan man utläsa att naturreservatet Högänget är en del av byns gamla inägomark vilket förklarar de höga biologiska värdena som är ett resultat av långvarig hävd, dvs. slåtter.
Överlägget är upprättat av Lars Wilson efter storskifteskartan 1758-59 (Lantmäteriverkets akt X56-25:2).
(Klicka på bilden för att se en större karta)
På kartan så ser man två tomter på Näset i Vigge Sjön. Tomten längst ut på udden bör vara den nya tomten som Jon Olofsson lät bygga sitt hus på.
Olof Wiström äger den gamla tomten, dessutom så har bröderna påtagit sig 2.5 mål ökeskatt så att de kom att äga hela Viggetjärnen.
Olof Wiström är på denna karta kallad för Olof Olofsson (hans riktiga namn) samt Olof Wikström.
Vart namnet Wikström kom ifrån vet jag ej.
Olof Wiström och Jonas Olofssons hade flera bröder, en var rådmannen Sven Widström som bodde i Strängnäs
Han omnämns i Magnus Nordenströms bok från 1769 där han skriver att Sven Widström föddes 1708 och blev rådman i Strängnäs.
En annan bror till Olof och Jon var Ingemar Widström och var smed. År 1750 ansökte han om borgerskap i Härnösand och fick det.
Han var gift med borgardottern Magdalena Skog och de hade tillsammans 7 barn (4 pojkar och 3 flickor). Endast en pojke och en flicka levde till vuxen ålder. Sonen som överlevde var den ende som förde släktnamnet vidare. Han tog över efter sin far och blev smed. Han fick i sin tur tre döttrar, så namnet Widström dog ut ganska snart
Dessa två bilder (se nedan) föreställer det hus som idag kallas för Vidings. Huset byggdes antagligen av skepparen Olof Wiström.
Bilderna är tagna år 2002
Skrivet av Andreas Wikström 2002
Källor:
Lars Wilson - "En gammal bolby belägen till skogs" publicerad i Oknytt nr 3-4 1993
Jonas Källström - "Wigge by i Stöde socken" Publicerad i Oknytt 84:1-2
Helge Nybergs Familjeregister
"Resume över Widströmska släkten i Wigge by, Stöde socken" av folkskolläraren E A Granberg
Kyrkoböcker
Magnus Nordenström - "Utkast till beskrifning öfwer Stöde socken" utgiven 1769