Ol Pers eller Vidingsboan.
 
På nordvästra sidan om Viggesjön låg den fäbodvall som vi kallade Vidingsboan,

man kanske undrar varför de hade bovallen på den sidan sjön då de själv bodde på den andra sidan,

men anledningen var nog att det var bättre betesmarker där än mot Snårkullen.
 
Hur länge man bedrivet fäbodliv där kan man inte säga idag men säkert i flera hundra år.

När jag var liten var Frida Norberg-Parment bopiga där och många fina minnen har jag från den tiden,

en gång när Frida kom hem efter att ha sökt korna och hittat massor med snôtter (hjortron) så fick

hennes son Allan och jag ett hjortronkalas.

Utsikt från Vidingsboan
 
Sista året det förekom verkligt fäbodliv där var 1936-1937 sedan blev det mera tillfälligt boende,

Konrad Söderberg kom att bo där rätt många år. Under senhösten och vintern bodde det alltid skogs-arbetare i bostugan.
 
En som varit där under många somrar som ”bogubbe” var Olle Viklund (Nickes Olle) en man som såg litet mer än vi andra,
en gång när han var med min pappa och stängde haga (gärdsgård) blev han plösligt stående och tittade på andra sidan sjön,

när pappa frågade vad han såg blev svaret ”Nu äre nog tin å boföre för oss å för nu boförer småfôlke”

han talade om att deras kor var större än våra. Vi har ju förmånen att tro vad vi vill.

Vidingsboan
 
P.S. En annan fäbodvall som låg c.a. 1 km längre sydöst vid sjön och tillhörde Näset,

där upphörde fäbodlivet många år tidigare, en av bopigorna var Fredrika Bergner.
 

/Ragnar Högbom