Kapellruinen i Vigge
I Vigge så finns ett plats som enligt traditionen ska vara ett gammal kapell. Man kan fortfarande se ruinen (grunden)
på denna byggnad på en terrass sydost om Viggesjön. I närheten av terrassen finns även ett antal gravhögar.
Senare forskning har kommit fram till att denna ruin förmodligen är en husgrundsterrass från yngre järnåldern.
I Magnus Nordenströms bok "Utkast till beskrifning öfwer Stöde Socken" skriven 1769 kan man läsa följande:
"Föör än denne Socken egde någon kyrka, berättas för wisso at här har warit några stycken Capell.
Et wid östra Wigge, hwaraf stensättningen och rudera ännu synas, och hwilket nyttjades af Wigges byämen,
samt några naboer (grannar), som nu höra till Atmars Socken, såsom Hassel, Långed och Linsjö.
Detta synes hafwa blifwit ändratdt effter diger döden, då de få qwarblefne af Wigges by begynt gå fram til Socken kyrkan,
som ungefärligen den tiden blifwit anlagd.
Längden är 18 alnar (10.5 m), bredden 12 alnar (7 m). Stapeln har står wid 200 (119 m) alnar från Wigges sjön, och warit 7 alnar i quadrat. Altsammans har warit öfwerwäxt och och afswidjat flere resor. Grafställen och högar äro därwid ännu at se.
Uti en af dem, som på speculation blifwit upgrafwen, funnos allenast någre radbands stenar, som sedermera äro bortkastade."
Nordenström berättade inte varifrån han har hämtat sina uppgifter. Men det kan vara så att traditionen om ett kapell i Vigge
kommer ifrån häradshövding Teet som i "Rannsakningar efter Antiquiteter" 1667-1684 relaterar till dessa uppgifter.
Teets uppgifter finns även med i tidskriften Runa 1842 av Rickard Dybeck. I denna tidskrift kan man även läsa:
"Ännu 1737 var grundmuren fullständig, äfvensom bogårdsmuren". Tyvärr så har Rickard Dybeck inte angivit någon källa,
det finns inte heller något som talar om vart Teet hämtade sina uppgifter ifrån.
Kapellruinen i Vigge.
Radbands stenar som nämns i Nordenström är förmodligen pärlor. Det är ett relativt vanligt fynd i gravar från yngre järnåldern.
Att det ligger flera gravhögar i närheten av Kapellet indikerar på att denna ruin kan vara från samma tid. I så fall borde
det vara en husgrundsterrass, dessa är inte helt ovanliga i södra Norrland, i Medelpad är ca ett 30-tal kända (1993).
En terrass är en jämn och väldränerad yta skapad för att användas vid byggnation av ett eller flera hus. I anslutning
till dessa terrasser så påträffas ofta övergivna odlings ytor, s.k. fossila åkrar. Det brukar även finnas hängnadssystem
i form av stengärdesgårdar och röjningsrösen samt gravar.
På länsmuseet i Härnösand så finns följande beskrivning av området med terrassen och gravhögarna (texten är något omskriven):
"Grav och -bebyggelse område, 80x50 m, bestående av 4 runda högar. Husgrundterrassen är ca 30x10.5 m.
I söder övergår terrassen i naturlig terräng. Utefter nordöstra långsidan är en rönnformig fördjupning som är 1 m bred
och 0.4-0.5 m djup. Ca 1.5 meter från terrassens nordvästra ände, och i rät vinkel mot dess båda långsidor,
utgår stensättningar. Den nordvästra av dessa är dock en senare konstruktion. Stenarna är i allmänhet 0.1-0.4 meter stora.
Fornlämningen är röjd och nordvästra delen restaurerad i sen tid. Den används som plats för friluftsgudstjänster,
varför ett träkors, ett timrat altare och en enkel predikstol placerats i dess nordvästra del.
Terrassen är beväxt med enstaka barr och lövträd. Enligt tradition ska tidigare, under medeltiden, ha stått ett kapell
på platsen.
Högarna är 5-6 meter i diameter och 0.5-1 höga. tre av dem har mittgrop varav en är rund, 2.5 meter i diameter,
de övriga är 1.5x1.3 m och 3.5x1 m. En har rundgrop i ena kanten, 1 meter i diameter. Groparna är 0.3-0.9 meter djupa.
En av högarna har talrika synliga 0.3-0.4 meter stora stenar i ytan. Högarna är beväxta."
Här är en äldre bild över området. Man kan se korset, altaret och klockstapeln.
Klicka på bilden för att göra den större.
/Andreas Wikström
Källor:
"Utkast till beskrifning öfwer Stöde Socken" skriven 1769 av Magnus Nordenström.
Länsmuseet i Härnösand
"En gammal bolby belägen till skogs" av Lars Wilson. Oknytt 3-4/1993