Högängets Historia från 1850 till nutid

 

Av en köpehandling daterad 4 okt 1850 framgår att torparen Erik Nilsson och hustrun av Eriks bror Lars Nilsson, dåvarande bonden på Näset i Vigge, köper en skattetorpslägenhet lydande under namnet Högänget, utan åbyggnader innehållande 5 tunnland 5 kappland inberäknad slått och lägder med möjlighet att uppodla 2 ¼ tunnland och 7 kappland ytterligare samt att på utmark inhägna och odla så kallade Römyran på Nässkogen. Dom får också rätt att färdas med boskap över åbondens skogsmark på en fägata 6 alnar bred till nämnda Römyra. Köpehandlingen innehåller även rätt till skogsnyttning och att i grovbladiga Palsjösågen uppskära timmer för husbehov.

 

Vid laga skifte 1866 flyttas gränsen mellan Vigge 1 och 2 in på Högängsmarken för att kompensera Bonden Olov Jönsson på Vigge No 1 för bortfall av mark på andra ställen. Det medför att Högängstorparen måste flytta ett härbre och utfart från sin ladugård ,då gränsen kommer för nära.

 

Näsbonden som har sin bovall ovanför Högänget måste flytta sina bostugor något åt nordväst. År 1877 vid skogsdelning av Nässkogen mellan Näsättlingar delar de efter måltal; Torparen Olof Jonsson boende på stället vi kallar Alfreds i Sörvigge får större del än Högängstorparen, största delen blir på dåvarande Näsbonden Nils Olof Larsson som säljer sitt hemman till Norrviks AB, sedermera Gustav Velander, och flyttar med sin mor till Selånger 1878, därefter till Ljusta Skön. Dottern Karin Larsson (gift Jonsson) född1900 var lärarinna många år på Vigge Skola.

 

Efter Erik Nilsson tar mågen Hans Erik Nilsson med fru Anna över, de kallades för Hampe och Hampes Anna. Hampe dör 1921; då tar mågen Bror Vidmark över (son till Båtsmans Janne) gift med enda dottern Hedina. Hampes Anna fick då ett järnspisrum som föderåsrum(?vad är detta, webm anm?) i hörnet mot skolan. Rummet såg likadant ut fram tills nuvarande ägare renoverade. Han lyckas inget vidare som torpare på Högänget, för 1926 utlystes och torpet säljs på exekutiv auktion, köpare var Axel Eriksson i Rännö (hökungen kallad). Han innehar torpet i bara 2 månader och säljer sedan till kolarsonen Ekstam (Eisten) Andersson från Djupdalen i Tuna, han går hårt fram på Högängsskogen med ett flertal milor längs hela skiftet (kolbottnar finns kvar) Ekstam är ägare drygt 2 år säljer sedan till Erik och Hulda Gradin som överlåter till sonen Helmer 1958. Han bygger ny ladugård med framtidstro på jordbruk ? liksom hans kusin Gunnar på sörsidan sjön. Helmer hade får och upplät 3,ha av marken till Länsstyrelsens Naturvårdsenhet till Reservat med sällsynt blomsterflora vilket nuvarande ägare också gör. Efter Helmers död 1993 köper Lilian och Kjell Svanberg Högänget vid intern anbudsgivning mellan dödsbodelägarna. De styckar av mark för samtliga byggnader på fastigheten för att 1998 sälja till ungdomar med rötter i byn vilka har utfört ett enastående renoveringsarbeten av nergångna hus. Nuvarande Högängsmor Annika har sina rötter till Näset på sin mors anor. Bröderna Lars och Hans Nilsson var 4:e led efter Näsbonden och Rikstagsmannen Olof Jonsson född 1681 död 1745.

 

Tragiska händelser har även hänt på Högänget. År1890 på våren dog arbetaren Erik Paulus Roos Videll efter ett slag mot huvudet av Högängsgrannen Per Ullmark. Ullmark och hans broder Olof Vedin kom i handgemäng med på Högänget för tillfället varande Olle Sandin och Erik Paulus Roos samt en dräng från Usland vid namn Erik Svensson. Ullmark fick 2 ½ års fängelse och att betala läkarvårdskostnader o transporter. Ullmark fick goda vitsord av 10 st Ulvsjöbor men inte en enda Viggebo! I domstolsavhandlingar av 1890-06-03 finns hela förloppet att läsa.

 

En annan tragisk händelse som hänt på Högänge var när 12 årige Henry Gradin sparkades av en häst så att han avled, detta skedde 1932. Och sorgen var stor, det berättas av en klasskamrat till Henry att dom fick vara hemma från skolan, föräldrarna till Henry var ju vaktmästare på skolan.

 

 

Nedskrivet av Kjell Svanberg 2010-02-02

 

Se hur Högänget ser ut då och nu! Klicka här!